Okej, jag ska erkänna. Jag har ett problem med kappor, jackor och rockar. Jag är beroende. Jag köper alldeles för många och nu är hela hallen full med galgar som översvämmas av ytterkläder.
Problemet är att jag inte kan låta bli. Jag älskar ullkappor, vackra vintagedräkter och små jackor. De flesta hittar jag på loppis och då är det så billigt; en sammetskappa för 70 kr, en 40-talsdräkt med jacka och kjol för 100 kr, en fantastisk 20-talskappa för ingenting (ibland har man tur). Hallen är verkligen fullproppad.
Så mina huskompisar blev väl sådär halvglada när jag kom hem med en till kappa. Det var Gudrun Sjödén som kom med den här röda drömmen med snirklig rygg i allmogestil. Och jag kunde inte låta bli! Jag har ju dessutom en stor förkärlek för allmogemönster (i mina byrålådor hittar man också en och annan lusekofta med samma känsla)
I finare butiker kan lusekoftor kosta flera tusen kronor men snubblar man över någon på en bakluckeloppis till exempel kan de kosta 10 kronor styck, trots att de är 
i ull.
i ull.
Den här blå lusekoftan köpte jag tex på Galoppisen förra sommaren för en tia (se nedan). En gång har den tillhört försäljarens farmor som kom från Norge och hon hade gjort den själv, så jag värnar verkligen om den.
Så jag är glad att hösten är här - nu får alla tjocka kappor och tröjor äntligen komma ut från hallen och användas ordentligt! Då känner man sig lite lättare till mods också, eftersom de faktiskt inte bara hänger och tränger på sina galgar där hemma och gör huskompisarna vansinniga. De gör sitt jobb, and they do it quite well I must say.
Foto: Susanna Lindeborg och Michaela Lindén.
- Obs: matchar blåbären.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar